Den intensiva längtan efter det du inte kan få
Teet bränner på tungan. Precis lagom mycket, så att det sticker till utan att lämna märken eller en obehaglig känsla kvar på läpparna. Den varma lite beska drycken värmer mina vener, mjukar upp mina tankar när jag sitter och håller dig på avstånd. Jag får kämpa mot lusten, mot viljan i min kropp som skriker efter din andhämtning mot min hud. Men du har inte kraft att dela med dig, du har inte hjärta nog att se hur du lämnar brännande glödande ärr kvar i min sköra kontur.
Kommentarer
Postat av: På det viset
Vackert!
Postat av: Ethel
Ja tycker jag också. Bra!
Postat av: anders
Lite bitter känsla i texten.
Motstridigt
Postat av: razaha
Mycket vackert! Vill se mer av det du skriver och lägger till din blogg på min sida
Postat av: petri
Tycker också om.
En sval känsla av kärlek.
Bitterheten som redan sagts lyser igenom.
Postat av: pimpXprincess
Du beskriver alltid allting så bra, så fint.
Postat av: Stina
Fin ton, en text som känns!
Trackback