känslig som en fjärils vinge
Lyssnar på Thomas Di leva och önskar ibland att man kunde vara lika säker som han verkar vara. Så fullkomligt ärlig och vaksam mot allt. Jag har en stark tro på hur jag vill att samhället ska se ut. Jag gör en del för att rättvisan och socialismen ska vinna, men man skulle kunna göra så mycket mer. Bli vegetarian till exempel, eller utesluta en hel del handel. Jag tror kanske inte så mycket på konsumentmakt, om man ser det så att om att jag bojkottar Mcdonalds så gör det verken till eller från. Men det är ändå en ståndpunkt. Samma sak att bojkotta Israel eller att inte äta kött. Det är väl minst lika viktigt att kunna stå för sina principer fullt ut. Inte bara i tanken utan i handling.
Thomas DI leva som är känd och verkligen drar nytta av det på ett smart sätt. Det han är bra på använder han för att få fram ett budskap. Det vill jag med göra. Jag vill också vara produktiv och kreativ. Egentligen är det bara jag själv som sätter stopp för det, det vet jag. Men ibland krävs det så mycket av en. Man kämpar och försöker, men resultatet är sällan storslaget. Ibland kämpar man, men man vet inte riktigt vad man förväntar sig, man bara stretar på och hoppas på någonting.
Idag, har jag inte gjort någonting. Det är skönt ibland, men jag får dåligt samvete att jag låter en dag, en massa tid gå till spillo. Jag kunde i alla fall ha vikt tvätten, städat badrummet, sorterat papper... Men vad ger det, förutom rent en vecka innan man måste börja om. Det är nödvändiga ont som måste göras för att man ska kunna göra annat visst, men det stimulerar en inte. När dagen är grå och trist och det inte finns någon motivation faller ibland allt.
Jag känner en sådan törst efter kunskap, efter inspiration och lärdomar. Jag vill uppleva mer, mer, mer... Tror jag ska ta en promenad till bokhandeln där får jag ro på något vis. Jag älskar att gå runt, titta och känna på böcker och fina anteckningsblock. Alltid hittar man något.
