Mirakel lösa söndagar

Och så känns den här söndagen som alla andra. Lika grå, lika seg, lika melankolisk som alltid. Det finns ingen tjusning med den här dagen alls. Visst man är ledig(jag har bara pluggat i 2 timmar nu) än sen man är snanare död.

Tusen tankar som ger tusen sår i min nervpirrande hjärna
Önskan om en högre höjd som kunnat rädda mig från botten

Rörelser i ögonvrån som dansar förbi och allt är igång.
Virrvarret trasslar in sig, trasslar till det.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0