sattavtryck

Det är den tredje söndagen på rad den här veckan, känns det som. Dagarna flyter ihop lite och jag har mest sovit. Vilket har behövts efter vad som hänt och inte hänt. Jag är rätt skakad och virrig och fylld med känslor jag trodde jag bearbetat klart. Nej, nu ljuger jag. Jag visste att de fanns, men de stimulerades inte, väcktes inte till liv hur som helst. Fast det sker jobbiga saker och man måste ta i tu med händelser och tankar så tar det en framåt i sin egen värld. En liten till bit är nu behandlad liksom. Så nästa gång dessa känslor åter kommer upp till ytan så kommer de inte vara med samma kraft och samma ångest.