Felsteg ingår i det vi valt att kalla, att göra framgång
Skrivpuff: En fallgrop
Allt gick så fort. Och vad finns kvar.
Ingen sömn och inga svar.
Svärta och bristande tro
utslussad från trygghetens famn
Utan svar dansar vi en obegriplig dans med
ovissheten. Letar efter det värmande och självklara.
Som om någon viskar in till oss, viskar något om ömhet och förståelse.
Om att den går att finna om vi springer lite fortare, konkurerar lite mer,
valsar runt dem med utstående skärpa för det finstilta.
Med jord under naglarna och aska i venerna, bortdunstad kärlek
ovanför vårt huvud, tafat försöker vi fånga in den igen.
Vi snubblar alla på våra egna ben, sörjer när vi halkat efter ner i fallgropen ännu en gång.
Glöm inte att du kan mer, kan mer än de som kallar sig eliten.
Dansa din egen komponerande dans där fallgropar ingår.
Allt gick så fort. Och vad finns kvar.
Ingen sömn och inga svar.
Svärta och bristande tro
utslussad från trygghetens famn
Utan svar dansar vi en obegriplig dans med
ovissheten. Letar efter det värmande och självklara.
Som om någon viskar in till oss, viskar något om ömhet och förståelse.
Om att den går att finna om vi springer lite fortare, konkurerar lite mer,
valsar runt dem med utstående skärpa för det finstilta.
Med jord under naglarna och aska i venerna, bortdunstad kärlek
ovanför vårt huvud, tafat försöker vi fånga in den igen.
Vi snubblar alla på våra egna ben, sörjer när vi halkat efter ner i fallgropen ännu en gång.
Glöm inte att du kan mer, kan mer än de som kallar sig eliten.
Dansa din egen komponerande dans där fallgropar ingår.
Brustna hjärtans höst
Kan det vara höstens vemod som har hittat in i mina ådror eller är det tanken på att världen är lika orolig nu som för ett år sedan. Jag försöker fånga mina känslor, betrakta dem på nära håll för att förstå. Men jag förstår inte. Jag förstår inte vad de försöker säga mig.
Jag har tänkt och tänkt hur jag ska göra för att hitta lite ro, lite tröst och lätta på vemodet. Jag antar jag jag borde prata med någon, förklara, men jag vet inte vilka ord jag ska välja.
Det finns inget att göra
Ingen att ringa
ingen att säga
Jag har tänkt och tänkt hur jag ska göra för att hitta lite ro, lite tröst och lätta på vemodet. Jag antar jag jag borde prata med någon, förklara, men jag vet inte vilka ord jag ska välja.
Det finns inget att göra
Ingen att ringa
ingen att säga
Ett tyst samtal fullt av innehåll
Inspirerad av skrivpff på temat gemenskap.
Jag gick idag till biblioteket. Sorlet stängs av, mina axlar sjunker ner och jag ger mig hän åt böckerna. Jag lyssnar efter deras röster, viskar mina svar. Nyfiken på vad dem har att förtälja, dela med mig.
Jag kommer hem och sätter mig med mina böcker. öppnar dem, strycker med fingrara över dikterna, utalar orden tyst för mig själv. Känner pappret som är strävt och undrar hur många hem boken besökt och lovar att de aldrig haft det bättre än hos mig.
Tack för att jag får vidröra er, tack för att vår gemansamma stund i samma värld.
